Tisdag 26 mars 2019

Lokaltidningen

Straffen skulle avskräcka

De ovanligt stränga straffen som de åtalade dömdes till var ett led i att försöka stoppa den utbredda tjuvjakten på älg. – Statens mark hade börjat betraktas som ett köttförrråd så något måste göras, säger Filip Gerhardsson, före detta landsfiskal i Sorsele.

Storuman · Published jan 6, 2019 at 07:00

Trots att det bara fanns en misstänkt för att ha dödat två älgar och att de övriga sju personerna befann sig på fjället med eller utan älgkött i ryggsäcken så dömdes alla utom en för jaktbrott. Några av de dömda försökte överklaga men domen ändrades inte. Någon organiserad tjuvjakt handlade det inte om. Istället hade olika tjuvjägare jagat i området och därför hittade polisen inte mindre än 14 slaktplatser som bedömdes vara upp till två år gamla. Domen fick till följd att tjuvjakten i just det här området minskade kraftigt.

Än i dag innebär ett jaktbrott ett högt straff. Ett grovt jaktbrott innebär enligt lagen ett straff på mellan ett halvår till fyra års fängelse. Om brottet inte anses vara grovt döms man till böter eller fängelse i högst ett år.

Jakthäleri har samma straffskala som jaktbrott. Om det inte är grovt döms man till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt så är det sex månaders fängelse och högst fyra års fängelse. När man bedömer hur grovt brottet är ser man på om det avsåg ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt. Det bedöms också som grovt vid större omfattning eller om jakt bedrivts med fordon eller inneburit djurplågeri.

– Min far skulle dessutom betala över 2 000 kronor i böter. Det var mycket pengar på den tiden. Men folk gick omkring i byarna och lyckades samla ihop så mycket pengar att det räckte till att betala böterna, säger Sören Fjällström.

Arikeln publicerades första gången i Lokaltidningen den 29 augusti 2018

Åsele Näringslivsstiftelse har flyttat till egen lokal

ÅSELE Åsele Näringslivsstiftelse har flyttat ut från Kulturhuset i Åsele och in i en egen lokal i Åsele centrum. – Så mycket besök som vi haft sedan vi flyttade hit har vi aldrig...

Kontanter används mindre

LÄNET Trenden är tydlig. Kontanter minskar som betalningsmedel. Enligt Riksbankens statistik är det främst uttagsautomater som hushållen använder för att få tillgång till...

Digitalt ett hot mot integriteten

Länet Det finns flera aspekter av ett kontantfritt samhälle. Där ingår integritet, segregering, småföretag och glesbygd, sårbarhet samt lyxfällan och skuldkrisen. Det var de...