Lördag 20 juli 2019

Lokaltidningen

Drömmen om kolonin

Drömmen om en bättre framtid lockade hundratals unga familjer att flytta ut i ödemarken för att bygga hus och odla upp myrmark. Statens experiment misslyckades och i dag finns få hus kvar på kolonierna.

STORUMAN · Published jan 1, 2019 at 07:15

I början av 1900-talet utmålades Norrland som ett framtidsland. Bakom kampanjen stod högt uppsatta politiker i både regering och bland riksdagens partier. De styrande i Sverige såg med oro på att en stor del av arbetskraften emigrerade till Amerika. Samtidigt led Sverige av brist på brödsäd. Lösningen, som allt fler började förespråka, var att öka jordbruksarealen och då helst i Norrlands inland där det fanns gott om myrmark och där det behövdes mer arbetskraft till skogsbruket. 

Redan på 1500-talet uppmanade staten till att folk skulle bosätta sig i Norrlands inland. Trots påbud och kungliga plakat, där lappfogdar instruerades hur "menliga män" skulle få anlägga nya hemman på kronans mark, så var det få som vågade eller ville flytta till de djupa skogarna där den samiska befolkningen dominerade. 


Först på 1700-talet och början av 1800-talet kom nybyggarepoken igång på allvar. Men redan i slutet av 1800-talet började det bli svårt att hitta ledig mark som var lämplig för uppodling. På 1870-talet började kronoparker att bildas som en följd av avvittringen. Med det försvann den legala rätten att insyna nybyggen på statens mark. 

I byar som Gunnarn sattes detta på sin spets. Här hade all odlingsbar mark tagits i besittning. Men på andra sidan Juktån fanns odlingsbar mark. 

En av de första olagliga nybyggarna hette Bror Israel Holmgren, torparkungen kallad. Efterhand kom allt fler nybyggare till platsen. Konflikter uppstod med bönder i den närliggande byn Gunnarn som då kalllades Bastuträsk. Det gick så långt att två boningshus, fähus och foderlada sattes i brand. Totalt uppfördes ett 15-tal olagliga nybyggen. 1907 fick torparna möjlighet att arrendera marken. 1922 inrättades kolonin i Gunnarn och torpen kallades därefter Juktåkolonin. 

Tanken på organiserad upplåtelse av mark ledde till ett riksdagsbeslut på att vissa kronoparker i Norrland och Dalarna skulle koloniseras. 1909 togs beslut om två experimentkolonier utanför Boden i Norrbotten. 

De första officiella kolonaten bildades 1918 i Rönnbäcken och Luspberget inom Storumans kommun och Metseken inom Lycksele kommun. Kolonaten i Rönnbäcken/Luspberget växte snabbt och inom en femårsperiod fanns det 24 enskilda kolonat med cirka 150 personer. Totalt stakades det ut kolonier i ett 30-tal olika kronoparker i Sverige. Men redan 1926 upplöstes kolonisationsnämnden. Då fanns det 537 kolonier i Sverige. Kolonaten löstes in eller återgick till statliga Domänverket och de sista kolonaten försvann under 50-talet. 
 

Kronoparker med kolonier i Västerbotten

  • 1918 års beviljade kolonier 

    Rönnliden. Luspberget och Metseken 
     
  • 1919 års beviljade kolonier 

    Östra och Västra Jörnsmarken och Aronsjökullarna. 
     
  • 1920 års beviljade kolonier 

    Abborrträskliden 
     
  • 1921 års beviljade kolonier 

    Abmoberget och Örålandet 
     
  • 1922 års beviljade kolonier 

    Gunnarn, Jovan, Tallträskliden och Simsjölandet. 
     
  • Totalt fanns det 25 kronoparker med kolonier i Sverige. På dessa fans det som mest 537 kolonat. (år 1926)

Artikeln var publicerad i Lokaltidningen den 28 december 2016.

Snart dags för återbördande av kvarlevor

LYCKSELE Den 9 augusti, på Urfolkens dag, kommer den största försoningsceremonin i Sveriges historia att ske på Gammplatsen i Lycksele. – Ceremonin är en ritual där alla som...

Renoveras efter skadegörelsen

LYCKSELE I fjol skedde omfattande skadegörelse på samevistet i Lycksele. I sommar renoveras torvkåtan för stora summor pengar, inför försoningsceremonin den 9 augusti. –...

Flera aktörer i samarbete

LYCKSELE Det kommande återbördandet av kvarlevor till Gammplatsen är ett samarbete mellan flera aktörer, som inleddes i början av året.