Tisdag 19 februari 2019

Lokaltidningen

Jättarnas boningar på fjället

Enligt samernas egna muntliga berättelser fanns det ett folk av jättar som bodde på fjället i hus som delvis låg nedgrävda i jorden. Lämningarna som kallas Stalotomter är fortfarande en olöst gåta.

STORUMAN · Published dec 29, 2018 at 07:15

Sägnerna om Stalo har levt kvar bland samer ända in i modern tid. När de första rektangulärt formade upphöjda vallarna hittades och undersöktes av läraren och Lapplandsforskaren O P Pettersson i början av 1900-talet drogs slutsatsen att de hade nordiskt ursprung och inte samiskt. 

Han intervjuade också äldre samer inom Vilhelmina och Tärna socknar som berättade om att Stalo hade bott i ringarna som upptäckts på fjället. Efter hans undersökningar fick lämningarna namnet Stalotomter. 

De ofta kvadratiskt rundade lämningarna har ett invändigt mått på mellan tre gånger fyra meter och fem gånger sex meter. Vallen runt är cirka en meter bred. Det gör att det utvändiga måttet blir cirka fyra gånger fem meter eller sju gånger åtta meter i diameter. Kännetecknande för Stalotomterna är att golvet är nedsänkt i förhållande till omgivande marknivå. Djupet är upp till 30 centimeter. 

Härden är ofta kvadratisk i formen och skiljer sig från de runda härdar som är brukligt i samiska bågstångskåtor eller tältkåtor. 

Namnet Stalo tros komma från det samiska stálle som betyder stål. Skälet till att samerna skulle ha använt namnet framgår i många av deras egna sägner där Stalo sägs ha vapen och redskap av järn. Det finns till och med historier om att Stalo hade en kofta av järn. 

Enligt samiska muntliga historier var Stalo storväxt och dum. Ofta handlar berättelserna om att samerna lyckades lura och döda Stalogubben. Ibland nämns också att Stalogubben inte var ensam utan hade en kvinna med sig. 

De flesta Stalotomterna har hittats i fjällen i södra och mellersta Lappland från Frostviken, Jämtland, i söder upp till Torneträsk i norr. Några finns också på norsk sida av gränsen i fjällen i och kring Saltfjället. Kärnområdet ligger i Vilhelmina- Ammarnäs- och Tärnafjällen. Totalt har det kartlagts 500 Stalotomter. På många platser ligger tomterna på rad, nära varandra i grupper upp till åtta. 

Senare undersökningar visar också på att namnet Stalo finns i ett hundratal ortsnamn spridda från Jämtland i söder till Finnmark i Nordnorge. 

Under 1980-talet gjordes de första kol-14 dateringarna av etnologen och etnografen Rolf Kjellström. Tillsammans med senare noggrannare provtagningar pekar på att kolet från härdarna kan i huvudsak dateras till en period mellan åren 875 fram till 1050 e. Kr. 

Arkeologiska undersökningar visar på fynd med ursprung i väster. Det handlar om sländtrissor för tillverkning av ulltråd, grytor av täljsten, järnredskap som knivar och pilspetsar samt nitar, skrapor ledslagningsstål, ämnesjärn och järnslagg. 

Reportagen har tidigare publicerats i Lokaltidningen den 19 juli och den 26 juli 2017

Lyckselerestaurang fick utmärkelse för viner

LYCKSELE Munskänkarna i Lycksele har delat ut utmärkelsen Årets vinkrogar till Restaurang 64 grader på Hotell Lappland, för andra året i rad. – Det är kul att det finns en bra...

Snowboard het sport i Klimpfjäll

Klimpfjäll Nu i veckan drar den stora vinter- och sportlovssäsongen i gång runt omkring på våra skidanläggningar i inlandet. I Klimpfjäll är man förberedd och från och med denna...

Polisen nöjda med skoteråkarna i Västerbotten

INLANDET Hos polisen är man i stort sett nöjd med hur skoteråkarna beter sig. Däremot har polisen märkt av en restriktivare hållning hos markägare.

Skogsbolag ställer in jakt

Inlandet I förra veckan ansökte Sveaskog, Holmen och SCA gemensamt om skyddsjakt på älg i Storuman, Lycksele och Åsele kommuner. Av de önskade 70 älgarna beviljade länsstyrelsen bara 20...