Tisdag 20 augusti 2019

Lokaltidningen

Bilden av utgrävningen klarnar

Efterforskningar visar att de samiska kvarlevorna som grävdes upp i Lycksele bland annat skickades till Rasbiologiska institutet i Uppsala.
– När man gör ett försoningsarbete är det väldigt viktigt att ta reda på sanningen, säger projektledaren Adriana Aurelius.

LYCKSELE · Published maj 19, 2019 at 07:15

Gruppen som arbetar med återbördandet av de samiska kvarlevor som grävdes upp på Gammplatsen 1950 jobbar även med att undersöka omständigheterna kring utgrävningen. Man började eftersöka gamla handlingar redan i januari.

– Vi visste inte hur utgrävningen gått till eller varför kvarlevorna inte kom tillbaka så som det var avtalat. Nu arbetar många museer tillsammans för att få klarhet i det. För att kunna släppa det som hänt, måste man först få veta vad som hänt, säger Adriana Aurelius.

Västerbottens museum började göra efterforskningar i månadsskiftet februari/mars och de övriga, Historiska museet och Nordiska museet, började i april.

Handlingarna som kommit arbetsgruppen i Lycksele till del består bland annat av grävprotokoll, bilder och skisser från utgrävningen samt korrespondens mellan de inblandade parterna och andra intressenter. Det har nu framkommit att Rasbiologiska institutet i Uppsala varit inblandat och att en del av kvarlevorna från Gamm- platsen skickades dit.

– Vi har misstänkt det länge, men hade inget konkret att gå på. Nu har vi alla grunddokument. En sändning gick till Uppsala, ett enstaka så kallat fynd till Nordiska museet och en till Historiska museet, säger Adriana Aurelius.

Hon berättar att man i korrespondensen mellan de olika institutionerna ser att det fanns olika uppfattningar ifall kvarlevorna skulle skickas tillbaka till Lycksele efter undersökning och hur bråttom det var med det.

– Det är tydligt att de var intresserade av kvarlevorna för att de visste att det var en samisk begravningsplats, men de hade olika intressen. Historiska museet hade fått uppdraget av Västerbottens museum att undersöka dem osteologiskt och sedan skicka tillbaka dem, men tjänstemannen på Historiska museet skriver att han inte hinner med allt arbete och menar att han måste behålla dem längre, säger Adriana Aurelius och fortsätter:

– Det är förmodligen svaret på varför de 25 fastnade där. Vem som fattade beslut om att några skulle skickas till Uppsala och varför de skickades dit vet vi ännu inte.

Informationen från de gamla dokumenten är inte konsekvent. Det framgår att allt som grävdes upp inte togs med, men man vet inte om alla fynd blivit registrerade. Man vet också att kvarlevor från minst fyra personer fortfarande saknas.

De berörda museerna, samt några forskare, jobbar just nu med att leta efter handlingar och gå igenom insamlat skelettmaterial från statliga samlingar.

Förhoppningen är att de saknade kvarlevorna ska hittas innan återbördandet till Gammplatsen, den 9 augusti på Urfolkens dag.

I nuläget är det kvarlevor från 25 personer som kommer att återföras.

– Alla berörda museer är med och jobbar för att vi ska hitta svaren och de saknade kvarlevorna och det är jättepositivt, säger Adriana Aurelius.

Arbetsgruppen i Lycksele består av representanter från Svenska kyrkan, Lycksele Hembygdsgille, kommunen och Lycksele Sameförening.

Vi har misstänkt det länge.

Bybor nekades köpa husen

BLATTNICKSELE Flera bybor har de senare åren försökt köpa de hus som kommunens fastighetsbolag Sorselebo AB nu säljer som ett helt kvarter. – Vi är flera som försökt men fått...

Vill stoppa byggplanerna

HEMAVAN Bybor, stugägare och föreningar i Hemavan kräver nu att Storumans kommun stoppar det pågående detaljplanearbetet på Kungsplatån nordöst om Högfjällshotellet. – Förslaget...

Äventyrlig fru bakom myten om soldat Bång

VILHELMINA En lika intressant och mytomspunnen kvinna fanns vid sidan om berättelserna kring soldaten Johan Zacharias Bång. Men mamsell Anna Greta Baudin var vare sig...

Fartfylld ungdomssektion

Åsele I mars startade Åsele MS en ungdomssektion för att locka fler ungdomar till motorsporten. Nu planerar ungdomsgruppen olika aktiviteter och en egenbyggd folkracebil.

Fördömer jaktsabotage

Länet Inför älgjakten har hundratals jakttorn i Sverige vandaliserats. Aktivister berömmer aktionerna på nätet. – Det är inte lagligt att förstöra andras egendom, säger Jimmy...

Pris till boken som seglat in i mångas hjärtan

LÄNET Barnboken om självmord var tänkt att fylla ett litterärt tomrum och det verkar ha lyckats. Nyligen tilldelades länsförfattaren Anna Sundström Lindmark och illustratören...