Måndag 20 maj 2019

Lokaltidningen

Beståndet av berguv inventeras

Jagad av människan, därefter miljögiftsepoken. Det slog hårt mot berguven som fick födas upp och frisläppas för att få upp stammen. Nu börjar en ny riksinventering av berguven i Sverige.
– Tyvärr kommer det signaler om att berguvarna fortsätter att minska i antal, därav riksinventeringen, säger Thomas Birkö, en av riksinventeringens tre koordinatorer i Ångermanlands ornitologiska förening.

LÄNET · Published mar 12, 2019 at 07:15

Det har gjorts sju tidigare riksinventeringar av berg-
uv, varav den första gjordes redan på 1940-talet. Då noterades att antalet berguvar minskat kraftfullt.

Den efterföljande miljögiftsepoken på 1960-talet slog hårt inte minst mot rovfåglarna och den inventering som gjordes i mitten på det decenniet visade på endast 175 par berguvar, en minst sagt alarmerande signal jämfört med de 455 par som den tidigare inventeringen visade på.

– Det var då uppfödning och utsläpp av berguvar gjordes, här i norr i projektet Berguv Nord. Det ligger nästan helt nere nu, det finns ett par kvar i Örnsköldsvik och två par kvar i Gävleborg, konstaterar Thomas Birkö.

Uppfödningen och utsläppen gav nämligen ett bra resultat och inventeringen som gjordes 1998-99 visade på inte mindre än 613 par berguvar.

Nu pekar däremot signalerna på att antalet berguvar minskar, vilket resulterar i riksinventeringen som pågår i år och nästa år. Stämmer det att berguvarna minskar i antal och går det att hitta en orsak?

– Varför försvinner berg-
uven? Kan vi få in en så detaljerad inventering att vi kan se orsaken till minskning? Är det sämre nu, då får man göra en analys om vi måste börja föda upp berguvar igen.

Orsaken till minskningen är i sammanhanget väldigt intressant, framförallt om det går att åtgärda.

Övriga rovfåglar som drabbades av miljögiftsepoken har återhämtat sig och visar inte alls samma tendens att minska i antal.

– Sist vi släppte ut berguvar här var 2005-2006. Men vi kanske får börja föda upp dem igen, säger Thomas Birkö.

– Vi vet att oisolerade elkablar är en orsak till att berguvar dör, de dör när de landar på dessa kablar. Trafiken ökar och det går åt en del rovfåglar i trafiken. Sedan har det inte varit samma sorkcykler som förut och sork är basfödan för berg-
uven, säger Thomas Birkö som hoppas att en hanterbar orsak står att finna.

I det vilda kan en berguv bli 20 år. Den äldsta konstaterade i det vilda var en finsk ringmärkt berguv som då var 20 år och 5 månader. En riktig gammuv således.

Riksinventering av berguv

  • Ska pågå under 2019 och 2020 för att få indikationer på antalet berguvar och eventuella orsaker till varför de verkar minska i antal.
  • Från februari till sista april pågår inventeringen som görs bäst strax innan solnedgång och strax innan soluppgång. Precis när det är så mörkt att det inte går att läsa en tidning, då är chansen störst att höra berguven.
  • Andra fördelaktiga tillfällen är kring fullmåne och när det är vindstilla. Då ökar möjligheterna att berguvarna är aktiva och hörs.
  • Via länken http://angermanlandsof.se/riksinventering-berg-
    uv-2019/ kan du läsa mer om inventeringen och även höra ljudet av en berguv. Där kan man också höra hur de vanligaste förväxlingsfåglarna, hornuggla och slaguggla, låter.

Dags för manifestation för Inlandsupproret

Inlandet På lördag är det dags för Inlandsupprorets första manifestation. I lokaltidningens spridningsområdet blir det i Vilhelmina, Lycksele, Åsele och Sorsele.

Åsele kommun i topp tio

ÅSELE I en jämförande skolundersökning som Lärarnas Riksförbund gjort om kommunernas satsningar och resultat i grundskolan hamnar Åsele i topp tio. För Lycksele ser det sämre ut.

GRAFIK: Familjehem – en industri på 100 miljoner

Länet Förra året betalade länets kommuner över 100 miljoner kronor till familjehemsbolag. Många av dem beskriver företeelsen som problematisk.

Kommuner går ihop för att lösa problemet

Länet Flera kommuner i Västerbottens inland diskuterar nu ett samarbete för att lösa bristen på familjehem.