Torsdag 13 maj 2021

Lokaltidningen

Tänk om naturen fick egen röst

Ledare · Published mar 31, 2021 at 01:15

För några år sedan fick floden Whanganui i Nya Zeeland lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag. ”Jag är floden och floden är jag”, är ett utryck hos maorierna som illustrerar symbiosen mellan naturens och människans välbefinnande. Att föra flodens talan handlar därför om att ta hänsyn till hur allt från människorna och skogarna runt omkring, till algerna och fiskarna mår, när dess resurser nyttjas.

I första anblick låter det som vilken miljögranskning som helst, men skillnaden är enorm. Som första land i världen har nyzeeländarna sytt ihop ett västerländskt juridiskt system utifrån urbefolkningens synsätt att floden äger sig själv och där två valda personer för dess talan. Tanken är faktiskt svindlande, men inte ny. Redan på 50-talet väckte juridikprofessor Christopher Stone tankarna om att skogar, precis som nationalstater, behövde några som förde deras talan.

I Sverige har vi myndigheter som vi förväntar oss ska föra skogens och miljöns talan. Problemet är vår syn på ägande och förvaltarskap. Det i sin tur styr vilka områden som ges forskningspengar och givetvis hur lagarna formas av politiken. Miljöbalkens syfte är förenklat uttryckt att kunna ge tillstånd till exploateringar inte att skydda från dem. Samma sak verkar gälla i skogsjuridiken. Att Harald Holmberg från Norrbäck behövde ta strid ända upp till kammarrätten för att få avverka sin skog efter Naturkulturmetoden visar med all tydlighet att skogsbruk med kalhyggen och monokulturer var viktigare rättigheter att värna. Men varför och för vem?

I slutet på 1800-talet var de norrländska älvarna så rika på lax att drängar och pigor skrev in i sina anställningsvillkor att de inte skulle behöva äta lax mer än tre gånger i veckan. Idag ser läget helt annorlunda ut på grund av regleringar som inte tagit några större hänsyn, varken till laxen eller människorna som bodde längs älvfårorna. Det är bara att konstatera, någonstans på vägen försvann insikterna om att grundfundamenten för allt liv är levande hav, sjöar och landsbygder.

Men låt oss ändå för en stund ägna oss åt den filosofiska tanken att det skulle finnas ett juridiskt och demokratiskt system som gav naturen en egen röst och vad det skulle kunna innebära.

Egentligen är det kanske enkelt. Det skulle vara nära från sjöar, hav och jord - till bord. Marker skulle betas och hundratusentals jobb skapas i småskaliga jordbruk, slakterier och mejerier. Skogsplantagen skulle försvinna, kungsfåglarna bli fler och gruvorna färre. Framtidens självhushåll, (inte gårdagens) skulle utvecklas med samma frenesi som Coronavaccinet i samarbete med forskare och eldsjälar, eftersom naturen skulle lägga sin röst på det. Pengar skulle få ett annat värde och vi skulle skapa nya typer av jobb och hitta utmaningar och problem som vi idag inte ens kan gissa oss till.

Men dess värre har jag mycket svårt att se att vi inom överskådlig tid ska kunna skapa ett demokratiskt system med klokskap, ansvar och mod nog att klubba igenom systemförändrande beslut? Vad skulle få väljare att rösta på idéer som vänder såväl värderingar och som marknadsförutsättningar upp och ner? Och hur skulle omställningen finansieras?

Seder och traditioner är starka, på gott och på ont. Det vi ger energi växer. Det är knappast en slump att Nya Zeeland även var först i världen att ge kvinnor rösträtt. 

Socialdemokraterna: Välfärden först!

Arbetsförmedlingen återförs i samhällets ägo och utförsäljningen avbryts. Vi behöver en fungerande Arbetsförmedling i hela landet. Vinstintressen får hitta nya marknader att härja...

Talangfabriker på landsbygden

Det är tack vare alla eldsjälar som ideellt arbetar i den lokala idrottsföreningen som vi i Sverige kan ha så många internationella världsstjärnor inom idrotter

Små skolor i byarna behövs om hela landet ska leva

Trots brist på forskningsstöd har idén om stora skolor som det bästa dominerat skoldebatten och regelutvecklingen, skriver företrädare för Centerpartiet som ifrågasätter denna...

Släng ut gökungen medan tid är!

Satsningen är på flera sätt i otakt med tiden. Det är de regionala resorna som ökar kraftigt i Sverige medan de långväga resorna bara utgör 2 procent av alla resor.

Geriatriska vårdcentraler är framtiden

En av sjukvårdens allra tuffaste utmaningar handlar om omhändertagandet av äldre multisjuka patienter. Som befolkningsutvecklingen ser ut idag kommer det om cirka 30 år finnas...

Norrland har revanschläge

Efter åratal av brist på kompensation för den el som i decennier transporterats ner med enbart bidrag tillbaka är det dags för en återbetalning som kan ge långsiktiga effekter.
Läs om
Reportage
Opinion
Behöver du hjälp?


Sport
Mina Mellotankar