Måndag 21 oktober 2019

Lokaltidningen

Statliga jobb gör stor skillnad

Ledare · Published jun 19, 2019 at 01:15

Så var det dags igen för en kartläggning av den statlig närvaron ute i vårt avlånga land. Denna gång fick länsstyrelserna uppdraget. För inte så länge sen, närmare bestämt i maj 2015, fick Statskontoret ett liknande uppdrag med rubriken: kartläggning av statliga myndigheters lokalisering.

Statlig närvaro kontra statliga myndigheters lokalisering är enligt min uppfattning oväsentligt. Båda dessa begrepp handlar om statlig närvaro, som trots digitaliseringen inte kan reduceras till en blankettautomat eller en telefonväxel. Statlig närvaro eller statliga myndigheters lokalisering är också helt avgörande för mindre kommuners utveckling eftersom dessa arbetstillfällen ger gynnsamma effekter på de lokala arbetsmarknaderna. Av allt som staten kan göra för att utjämna skillnaderna mellan stora och små kommuner är lokalisering av statliga arbetstillfällen så kallade lågt hängande frukter, det vill säga lätt att åtgärda. Därför är det mycket mer intressant att diskutera hur man utför kartläggningarna och vad man gör med resultatet.

Ett av problemen är att nationell politik såväl utgår ifrån som kanaliserar sina beslut genom län utan att reflektera över hur det slår i respektive län. Ärligt talat kan jag för mitt liv inte begripa att det får fortsätta. Att inte alla kommunalråd utanför residensstäderna gått samman och sagt ifrån. Resultatet av att staten lagt över stora delar av den statliga politiken till regioner är nämligen lika med stora inomregionala skillnader. Skillnader som diskuteras flitigt men som enligt min mening alltför sällan berör de strukturella problemen.

Den ojämna fördelningen av statlig närvaro är ett direkt resultat av en politik som inte tar hänsyn till skillnader inom län utan till skillnader mellan län. Om man tittar på Västerbottens som exempel med sina totalt 8 398 antal statliga arbetstillfällen har Dorotea två och Bjurholm fem, medan Umeå har 7 031. Jo, det finns goda förklaringar i att Umeå är en universitetsstad, men just därför borde statliga jobb fördelas bättre inom länen, vilket måste ligga på regeringens ansvar. Ingen vill släppa jobben ifrån sig, men om politik är att vilja kan staten fördela sina egna myndigheters arbetstillfällen så att de statliga jobben faktiskt kan göra skillnad. Den skillnad som vårt land såväl behöver.

Att andelen statliga jobb är ojämnt fördelade blir kartläggningens slutsats även denna gång och civilminister Ardalan Shekarabi, S, talar om att fortsätta flytta arbetstillfällen ut i landet. Hittills har för få arbetstillfällen landat där de faktiskt behövs. Tänk till exempel vad tio statliga jobb skulle göra för en kommun som Dorotea.

Hittills har för få arbetstillfällen landat där de faktiskt behövs. Tänk till exempel vad tio statliga jobb skulle göra för en kommun som Dorotea.

Glesbygden kan inte längre vara landets bidragsgivare

Skattereformen måste få ett innehåll som sätter stopp för delningen av landet i välmående storstadsområden och fattig landsbygd. I sitt sommartal i Kristinehamn sa statsminister...

Våga skapa attraktiva orter

Hur bygger man attraktiva samhällen? Det är en fråga som inte bara engagerar mig utan som även landat i knäna på varje enskild ort och kommun att begrunda.

Tandvård är en rättvisefråga!

I helgen fick vi riksdagsledamöter flera mail från västerbottningar angående tandvården. I mailen uppmanades vi politiker i riksdagen att agera för en rättvis tandvård. Ett...

Stoppa sociala dumpningen

Rika kommuner med tillväxt i närheten av storstäderna dumpar människor med sociala problem i glesbygden. Det kan vara missbrukare som behöver vård, invandrare som står långt från...

V: Vi jobbar för jämlikhet och en grön omställning

Sverige har länge varit ett av världens mest jämlika länder. Ett land där vi sökte gemensamma lösningar på våra problem. Tyvärr har det under en lång tid förts en politik som...

Ska vi fortsätta godta smulor?

Synen är noll på de långa distanserna, på nära håll finns de många nyanserna” skrev Tage Danielsson och inga ord kan kännas mer rätt när det gäller landsbygdspolitiken.