Måndag 25 maj 2020

Lokaltidningen

Nu satsar vi på glesbygden!

Ledare · Published sep 18, 2019 at 01:15

De små förändringarnas tyranni har successivt urlakat landsbygden och målet har varit centralisering. Det har pågått i årtionden. Minns flyttlasspolitiken då man fick betalt för att flytta, minns jordbrukspolitiken då fina småbruk lämnades till förfall. Och så vidare. Det blev med facit inte alls bra med för mycket människor i storstäderna och för få på landsbygden. Det blev obalans.

Skatteutjämningspengen på 137 kronor kan man uppfatta som ett hån men man kan också se den som ett litet steg i rätt riktning. Sammantaget blir det många miljoner kronor som kan spenderas i glesbygden. För varje människa kan pengen verka futtig. Det är en liten shot och om det stannar vid en liten shot varje år är det värdelöst men driver man samtidigt fråga efter fråga i rätt riktning då försvagar man centrumsugen och urbaniseringsmonstret svälter ihjäl.

Små förändringar kan till exempel vara att ändra de riktade bidragen till skolan, som man måste söka och sen skriva ihop en diger lunta om hur pengarna har använts. Vill det sig illa kan kommunen bli återbetalningsskyldig. Dessa bidrag gynnar stora kommuner som har mycket folk anställda - små kommuner söker kanske inte ens bidragen, det lönar sig inte med den arbetsbörda det innebär. Om man istället ger statliga bidrag till skolan att använda fritt då missgynnas inte småkommunerna. Detta är saker som gemene man inte märker men det missgynnar glesbygden. Det finns mängder av exempel på till synes obetydliga företeelser som bidrar till centralisering.

Vi behöver absolut stora strukturella förändringar men landsbygdens nedmontering har inte skett över en natt, den har kommit smygande med steg som var för sig inte verkar så märkvärdiga. Jag tror att det krävs ett uns tålamod och att man målmedvetet tar beslut efter beslut, små och stora i riksdagen, i regionerna. i kommunerna som gör att den kalla glsbygdshanden istället blir varm och välkomnnande.

Regionerna som i huvudsak har hand om sjukvården måste våga ha kvar BB och vårdcentraler, kommunerna måste våga ha kvar småskolor, riksdagen har mängder med modiga beslut att ta som gynnar glesbygden.

Man kan ju lätt ge upp när gatlysen släcks, vägar inte plogas och BB läggs ner men detta har också gjort att människor har satt ner foten och skapat strejkgrupper, inlandsuppror, bensinuppror, facebooksidor och en frisk vakenhet mot dumhet.

Det krävs uthållighet och ett vaksamt öga på att politiker tar beslut som leder tilt befolkning av glesbygden inte tvärtom.

Försvaret lades ju för inte så länge sen i malpåse. Det fanns en idé om att det inte behövdes. Det var en dum idé. Nu satsar man på försvaret igen. Det går uppenbarligen att tänka om. Det går att tänka att hela Sverige.

Jag tror att det krävs ett uns tålamod
och att man målmedvetet tar beslut
som gör att den kalla glesbygdshanden
istället blir varm och välkomnande.

Stor risk att fler super under coronakrisen

I Sverige finns över 320.000 barn som redan innan krisen for illa av sina föräldrars alkoholkonsumtion. När nu krisen leder till ökat drickande, spelande och troligtvis ökat bruk...

Coronan får oss att omvärdera

Vilka är det som är hjältarna i denna obehagliga saga? Inte är det bolagen med högst vinst, eller med starkast likviditet.

Det är dags att börja jobba med naturen nu, inte mot!

Min sambo och jag skulle här om kvällen lasta knappt ett ton gammal matjord på ett släp. Släpet var tippbart, så vi skottade upp jorden i en skottkärra, gick med den till släpet,...

Så mycket bättre...

Drygt hälften av skogen är bolagsägd och bolagsskatten går till staten.

Stadsborna har sinkat bredband på landsbygden

Om man bor i staden, allt det man behöver finns nära och cykeln är det fordon man använder mest då är det lätt att tro att det är så hela landet fungerar. De som bor i den täta...

Bredband ska visst trollas fram

Bredbandsutbyggnaden borde dessutom rimligen ha skett först i glesare bygder, eftersom det är där som alla förväntas sköta nära nog alla sina ärenden via nätet.