Måndag 21 oktober 2019

Lokaltidningen

Glesbygden passar aldrig in

Ledare · Published maj 29, 2019 at 01:15

Äntligen är valtiderna över. För mig som är politiskt intresserad glesbygdsbo är de deprimerande att höra samma tugg varje valår, i timslånga debatter och i väntan på att någon ska säga orden lands- och glesbygd. Det är helt makalöst att det går att undvika att säga just de orden, med tanke på att det perspektivet finns, eller i varje fall borde finnas, i alla politikområden.

Det är också sanslöst märkligt att det går att prata klimat och miljö utan att sätta lands- och glesbygd i fokus. För hur ska omställningen rent praktiskt annars gå till? Det kan väl inte vara så illa att politiker i gemen tror att vi kan nå klimatmål utan att använda oss av naturresurser?

Ja, det är lika bra att säga som det är. Jag blir mer och mer förbannad över den nonchalans och arrogans som partiföreträdare manifesterar genom att inte lyfta andra frågor än de som de själva har mitt framför näsan. Och nej, det går inte skylla på att lokala frågor inte passar in i EU-debatterna. Av tre skäl. Det ena är att förtätning och förglesning är ett globalt fenomen som i högsta grad drabbar alla europeiska länder. Det andra är att fördelningspolitiken börjar i Bryssel. Det tredje skälet är att då måste man i så fall vara konsekvent.

När gemensamma tågtidtabeller plötsligt diskuteras tar jag mig för pannan och funderar än en gång på vad det är som gör att intresset för postlådor flera mil från bostaden, plogning enbart på torsdagar, bankkontor som stängts, dyra elnätsavgifter, höga bränslepriser, nedlagda skolor, akutvård i grannkommuner och statliga verksamheter som centraliseras - inte verkar existera. Vare sig för utfrågare eller debattörer. Lands- och glesbygdsperspektiv verkar aldrig passa in, varken för nationella eller europeiska val. Det är förutom problematiskt mycket odemokratiskt.

I valtider borde timmar, inte bara sekunder, vikas till att diskutera strukturfrågor som exempelvis leder till att medborgare som betalar de högsta kommunalskatterna har minst service och att människor som bor i bygder som exploateras, inte får ta del av vinsterna från intrången.

Jag har aldrig varit någon stor EU-entusiast, men med tanke på att strukturfonder och olika pelare inom den europeiska unionen har syftet att minska klyftor och förbättra utveckling, sociala rättigheter och demokrati, fanns stora möjligheter att göra just EU-valet till ett forum där fördelnings- och rättvisefrågor lyftes. Men icke!

Säger som den engelska filosofen Francis Bacon. ”Pengar är som gödsel, till ingen nytta om de inte blir spridda”.
 

Lands- och glesbygdsperspektiv verkar aldrig passa in, varken för nationella eller europeiska val. Det är förutom problematiskt mycket odemokratiskt.

Glesbygden kan inte längre vara landets bidragsgivare

Skattereformen måste få ett innehåll som sätter stopp för delningen av landet i välmående storstadsområden och fattig landsbygd. I sitt sommartal i Kristinehamn sa statsminister...

Våga skapa attraktiva orter

Hur bygger man attraktiva samhällen? Det är en fråga som inte bara engagerar mig utan som även landat i knäna på varje enskild ort och kommun att begrunda.

Tandvård är en rättvisefråga!

I helgen fick vi riksdagsledamöter flera mail från västerbottningar angående tandvården. I mailen uppmanades vi politiker i riksdagen att agera för en rättvis tandvård. Ett...

Stoppa sociala dumpningen

Rika kommuner med tillväxt i närheten av storstäderna dumpar människor med sociala problem i glesbygden. Det kan vara missbrukare som behöver vård, invandrare som står långt från...

V: Vi jobbar för jämlikhet och en grön omställning

Sverige har länge varit ett av världens mest jämlika länder. Ett land där vi sökte gemensamma lösningar på våra problem. Tyvärr har det under en lång tid förts en politik som...

Ska vi fortsätta godta smulor?

Synen är noll på de långa distanserna, på nära håll finns de många nyanserna” skrev Tage Danielsson och inga ord kan kännas mer rätt när det gäller landsbygdspolitiken.