Måndag 30 mars 2020

Lokaltidningen

Fatta det som bygger upp oss

Ledare · Published feb 19, 2020 at 01:15

Nu är det dags att öppna både ögon och hjärtan. Att ta tag i känslan som jag ändå hoppas och tror finns kvar hos oss allra flesta. Känslan för vad som bygger starka samhällen och vad som bryter ner. Under lång tid. Så länge jag varit förälder har förutsättningar för barn och unga försämrats i vårt land. Och det jag skriver här hoppas jag kan läsas utan att kategoriseras som höger- eller vänsterideologier. Jag är nämligen så trött på det och säkert fler med mig. Trött på detta debatterande som vare sig når fram till kärnan av problemen eller hur de bäst kan lösas vilket dessutom får oss medborgare att tappa tron på politiken.

När jag växte upp fanns nästan inga friskolor. Det innebar att vi hade mer resurser till den kommunala skolan. Det innebar också att vi inte hade A- och B-lag i så stor utsträckning som nu. Jo, jag vet att demografin också påverkar, men det är främst i glesbygd och som ni vet utgår inte riksdagspolitiken från glesbygdens förutsättningar. Inte ens den politik som ska hålla ihop vår välfärd.

När jag växte upp fanns en fritidsgård i varje stadsdel. En plats där vi kunde samlas. Dit vi kunde komma in i värmen och känna gemenskap oavsett klasskillnader. Dessutom anordnade dessa fritidsgårdar olika aktiviteter som vi önskade. Det kunde vara turneringar, utflykter eller discon.

När mina barn växer upp finns nästan inga mötesplatser som samhället står för. I alla fall inte som möter nutidens behov. Istället träffas de på nattöppna mackar eller drar omkring. Och det ni politiker måste fatta är att detta medför att man inte känner sig som en del i samhället på samma sätt som vi gjorde, oavsett vad våra föräldrar röstade på.

När mina barn växer upp är skolans resurser minskade vilket gör att det blir svårare att fånga upp barn och unga som behöver förebyggande åtgärder för att minska risken för utanförskap och stigmatisering. I städerna finns i regel friskolor eftersom det finns en marknad för det. En marknad som gör att man kan tjäna pengar på att leverera utbildning men som innebär att kopplingen till kommunens ansvar för barn och unga inte är lika naturlig.

Bilar brinner. Drogmissbruket ökar. Fler och fler unga mår allt sämre i takt med att samhällsbygget luckras upp och får fler unga att känna sig utanför både sig själv och samhället.

Känslan är att det som förr kunde liknas vid ett gemensamt kärl nu kan liknas vid ett durkslag. Ett durkslag där våra skattepengar läcker som ett såll och inte enbart gör samhällstjänsterna orättvisa utan också jobben inom välfärden dränerade då man inte kan göra ett bra jobb.

När jag växte upp fanns nästan inga
friskolor. Det innebar att vi hade mer
resurser till den kommunala skolan.

Känslan är att det som förr kunde liknas vid ett gemensamt kärl nu kan liknas vid ett durkslag.

Varför testar man avlopp men inte corona?

Sverige slutar av resurs- och kostnadsskäl att testa alla misstänkta fall för coronaviruset. De kostar bara nån tusenlapp per test för coronavirus, så jag får inte ihop dessa...

Nu är det hög tid att samarbeta

Politiker är fast i strukturer som enligt min uppfattning borde förändras i takt med att världen förändras.

Skogsägare har mycket att ta hänsyn till

Det totala hyggesarealen i dag torde vara betydligt mindre i dag än på 80- och 90-talen.Så den totala matmängden är mindre. Och om löv sett som älgmat ska få en möjlighet att växa...

Vanligt folkvett behövs i krisläge

Krisberedskap är därför, för många av oss, torr ved och reservaggregat för strömmen. Inte att hamstra toapapper, jäst och strösocker i panik.

Ingen vill se samhällen gå under

Det krävs ett helhetsgrepp, det krävs en regionalpolitik värd namnet, som ser hela Sverige på allvar.