Onsdag 22 maj 2019

Lokaltidningen

SMÅA visar att det går bra att satsa på mindre orter

Insändare · Published apr 17, 2019 at 01:15

Styrelsen för Småföretagarnas A-kassa, SMÅA, har beslutat att man ska flytta sin verksamhet med nära 50 anställda från centrala Stockholm till Lycksele, Västerbotten. Beslutet är visserligen ovanligt, men samtidigt en del av en rörelse. Den rörelse som Sverige sedan länge behövt, men som dröjt. Äntligen ser fler fördelarna med att lokalisera verksamhet i andra delar av landet än de största städerna.

Frågan om att bedriva verksamhet utanför Sveriges centralaste delar är långt ifrån en symbolfråga. Faktum är att det är klokt och hållbart av en rad anledningar. Låt oss ta Lycksele som exempel. En inlandskommun med ca 12000 invånare. Här ser SMÅA goda förutsättningar att utvecklas till Sveriges mest digitala A-kassa. Här finns både teknik i form Sverigeledande bredbandsstruktur, men också flera redan etablerade företag inom IT-säkerhet, gis och arbetsförmedlingens första digitala kontor. Etableringen innebär dels en mer kostnadseffektiv lösning för verksamheten. Dels möjligheten att tillsammans med näringslivet, kommunen och andra samhällsnära verksamheter utveckla en framtida nod för lärande för Sveriges alla företagare. SMÅA, med sina 110 000 medlemmar, innebär att en av Sveriges största näringslivsorganisation slår ner pålarna i en av landets mindre kommuner och mest glesbefolkade län.

Lycksele är en av flera platser i landet som fått kämpa mot den starka centraliseringen. Även Domstolsverket och Skatteverket skulle lämna orten. Kommun, region, näringsliv, föreningsliv och civilsamhället stred tillsammans för att bevisa för dessa myndigheter att Lycksele visst dög till för att bedriva statlig verksamhet i. Och man lyckades. Lycksele är i dagens läge en plats för tillväxt och framtidstro. Men det är långt från alla kommuner som befinner sig där.

Med SMÅAs etablering och den tillväxt i befintligt näringsliv som sker räknar vi nu i runda tal 200 nya arbetstillfällen i Lycksele på kort tid. Arbetstillfällen som valt Lycksele framför stora städer, kust och universitetsorter. Samtidigt pågår etableringsarbetet för Europas största batterifabrik i Skellefteå. Northvolt kommer innebära mellan 2000-2500 nya jobb till Skellefteå. Etableringen saknar motstycke i Sverige. Båda sammanhangen, Lycksele och Skellefteå, kräver kompetensförsörjning och god infrastruktur.

Tillgång till bredband, flyg, tåg, vägar av god standard och samhällsservice är förutsättningen för att etableringar likt SMÅAs och Northvolts ska bli den tillväxtfrämjare som behövs i hela landet. Att det saknas rimlig infrastruktur i stora delar av Sverige är ingen nyhet. Ett glasklart exempel är den skeva bild som finns av svensk export. Bilden av var exportvärden uppstår bygger på analys som inte tar tillräcklig hänsyn till den regionala fördelningen av exportvärdet.

Med hjälp av en kompletterande metod kan vi konstatera att en mycket större andel av varuexporten är regionalt producerad jämfört med vad vi tidigare kunnat utläsa. Det förekommer att regioner har felbedömts med hundratals procents av sin totala export. SCB:s exportregister består av aggregerade siffror på koncernnivå, vilket innebär att företag som har arbetsställen på fler platser i landet får en missvisande inregistrering till det statistiska underlaget.

I en större koncern kan till exempel huvuddelen av produktionen bedrivas på andra orter än där koncernens huvudkontor finns. Likaså utgår exporten i många fall från dessa orter, men det syns inte i statistiken då exporten skrivs på koncernnivå, dvs där huvudkontoret är beläget. I realiteten innebär detta att produktion av varor som sker i Västerbotten registreras på huvudkontoret i Stockholm, där exportvärdet i SCB:s exportstatistik redovisas. Vi anledning att tro att staten inte alltid har rätt underlag för att göra rätt investeringar i infrastruktur, företags- och regional utveckling.

I Lycksele får detta negativa effekter som bland annat syns i den nationella trafikplan som Regeringen presenterade förra året. Där fanns inga medel avvikta för att elektrifiera Tvärbanan. Samma scenario finns i de flesta regionerna runt om i Sverige- företagen vill komma, men tillräckligt goda kommunikationer saknas. Ett allt större ansvar faller därmed på kommunerna och regionerna, många som redan kämpar med ansträngda budgetar. Företagsetableringar ska vara tillväxtfrämjare, inte budgetstjälpande.

Vi är redo att göra ännu mer för att fler, människor och verksamheter, ska välja Sverige utanför storstäderna som etableringsort. Vi hoppas samtidigt att staten är redo att göra oss sällskap i den utvecklingsresan.

Christer Rönnlund (M)

Kommunstyrelsens ordförande Lycksele

Erik Bergkvist (S)

regionråd Region Västerbotten

Lilly Bäcklund (S)

Oppositionsråd Lycksele 

Calle Franklin

Ordförande Företagarna Lycksele

Per Andersson

Vice ordförande Företagarna Lycksele  

Umeå sviker glesbygden

Västerbottens-Kuriren (VK) rapporterar om att Umeå kommuns näringslivs- och arbetsutskott har avstyrkt förslaget till ny kommunal kostnadsutjämning som i huvudsak går ut på att...

Bensinuppror - nja...

Bensinupproret både hyllas och dissas. Vad man än tycker så sätter det fingret på väsentligheter för både den lilla människan och det stora jordklotet. Och allt hänger ihop....

Moderaterna vill bekämpa stöldligor i Västerbotten

Över hälften av alla bostadsinbrott begås av utländska stöldligor. En stor del av stöldgodset transporteras sedan direkt ut ur landet. Ligor är väl organiserade och har utvecklat...

Folkrörelserna växer på landet

Framtidens folkrörelse växer fram runt om på Sveriges landsbygder. Hur ska den nya folkrörelsen se ut och arbeta? Den frågan ställer sig många folkrörelser just nu, däribland LRF....

V är inte trovärdiga i just landsbygdsfrågor

Svar till Vänsterpartiets Daniel Johansson och Liselotte Olssons insändare ”När C styr ökar klyftorna mellan stad och land.” Det är svårt att ge sig på Centerpartister när det...

Sluta tacka - kräv handling!

Hur kommer det sig att lands- och glesbygdsfrågor alltid hamnar i farstun och inte i finrummet? Jag har funderat på det i många herrans år och kommit fram till två förklaringar....