Måndag 24 juni 2019

Lokaltidningen

Marknadshyror är inte lösningen på bostadsbristen

Insändare · Published jan 3, 2019 at 12:00

Det är med oro vi i Hyresgästföreningen ser att frågan om marknadshyror dykt upp som en bricka i förhandlingsspelet om regeringsmakten.

Ett hem är inte en vara som alla andra, utan tillgodoser människans mest fundamentala behov som tak över huvudet och en plats för vila och återhämtning. Hemmet är platsen där vi vågar ta sats och där vi landar mjukt. Det är en nödvändighet för att vi ska fungera som individer i ett samhälle. Och ett fungerande samhälle behöver fungerande individer.

Det faller sig då rätt självklart att den som inte har ett grundläggande mänskligt behov tillgodosett, den som söker ett hem, lätt hamnar i ett dåligt förhandlingsläge. I synnerhet i bostadsbristens Sverige.

Syftet med dagens system med kollektivt förhandlade hyror är bland annat att neutralisera detta skeva maktförhållande mellan den som äger och den som hyr. De som förespråkar marknadshyror utgår ifrån ett marknadsteoretiskt ramverk som tar liten eller ingen hänsyn till denna skeva maktrelation. Marknaden anses vara det effektivaste sättet att fördela resurser utifrån individers preferenser.

Slår vi upp begreppet ”preferens” så betyder det ungefär något man föredrar över något annat. Det här handlar inte om ordklyveri, utan det är faktiskt så själva innebörden i begreppet tillämpas inom ramen för marknadsteori. Och det är här vi måste göra en åtskillnad. Vi menar att ett hem är mer än något man föredrar. Ett hem är något alla människor och medborgare i ett samhälle behöver.

Om priset på brödrostar, blomkrukor eller digitala kanalpaket blir för högt kan vi välja bort dessa varor helt och hållet, utan att våra grundläggande mänskliga behov åsidosätts. Ett hem kan inte väljas bort på motsvarande sätt. I en bristsituation väljer de allra flesta bort all annan konsumtion för att ha råd att bo. Sverige har ungefär 3 miljoner hyresgäster och detta får därför, oundvikligen, negativa samhällsekonomiska konsekvenser.

Ett huvudargument från de debattörer som förespråkar marknadshyra är att marknadshyra skulle leda till ökat byggande, då den högre hyran ökar incitamenten till nyproduktion. Det finns mycket som talar emot detta. Tittar vi till exempel på bostadsrätter som är marknadsprissatta har priserna ökat utan att stimulera nyproduktion på motsvarande sätt. Högre bostadspriser leder nämligen även till högre priser på att bygga, i alla led. Alla vill ha en större del av den växande kakan, det är ju precis så marknaden förväntas fungera.

Slutsatsen vi kan dra är att marknadshyror skulle öka hyrorna, inte utbudet. Samtidigt ser vi ett fortsatt skriande behov av i synnerhet hyresrätter med rimliga hyror. Det är bra att politikerna försöker skapa en regering och breda politiska reformer. Men, om det är fler bostäder som efterfrågas så är inte marknadshyror lösningen.


Lillemor Göranson

Ordförande Hyresgästföreningen Region Norrland

Maria Stenberg

Regionchef Hyresgästföreningen Region Norrland

E-cigaretten inte ofarlig men ökar bland unga

Allt färre västerbottningar röker – men i stället ökar andelen som testar e-cigaretter, framför allt bland unga. Nu visar ny forskning som presenteras i Lungrapporten 2019 att...

Statliga jobb gör stor skillnad

Så var det dags igen för en kartläggning av den statlig närvaron ute i vårt avlånga land. Denna gång fick länsstyrelserna uppdraget. För inte så länge sen, närmare bestämt i maj...

Rädda bostadskrisen och bygg klimatsmarta trähus

Traditionella byggmetoder skapar långa ledtider och stora klimatutsläpp. Regeringen vill att bostadsbyggandet blir snabbare, billigare och mer hållbart. Västerbottens kommuner kan...

Glesbygden har fått nytt fokus

Bevisligen har något hänt. Det har blivit ballt att skriva om lands- och glesbygd, även i riksmedierna Det är bra. Mindre bra är perspektiven. Ibland undrar jag om fördumningen...

Fel att anmäla våldtäkt för sent

Jag förstår inte de personer som anmäler sexuellt trakasseri, sexuellt ofredande, eller våldtäkt efter så lång tid så som till exempel tio år - redan ett åt är för lång väntan....

Vad ska vi med släktgårdar till?

Jag råkade följa en twitterdiskussion om släktgårdar. Två läger utkristalliserade sig snabbt. Det hela startade med frågan: ”tror journalisterna på DN m.fl verkligen att man ”bor...