Fredag 24 januari 2020

Lokaltidningen

Den enskildes behov styr kommunens vårdinsatser

Insändare · Published dec 4, 2019 at 01:15

I artikeln ”Höga kostnader för äldreboenden i mindre glesbygdskommuner” den 20/11 konstateras att ”Flera mindre kommuner väljer att omvandla särskilda boenden till så kallade trygghetsboenden”. Frågan är om det är möjligt för kommunerna att välja. För att finna svaret måste man vända sig till Socialtjänstlagen (SoL), som är en direkt tvingande lagstiftning för Sveriges kommuner. I just detta fall är två paragrafer extra intressanta:

I 4 kap, 1 §, anges att ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. I 5 kap, 4 §, anges att ”Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd”.

Det innebär att det är den enskildes behov som styr vilka resurser och insatser som kommunen ska tillhandahålla, något som bara kan fastställas efter individuell prövning. En kommun ska således inrätta lika många platser i särskilt boende som det finna individer med behov av sådant stöd.

Vad är då ett särskilt boende? Det bistånd som kommunerna tillhandahöll fram till 1980-talet utgjordes endera av hemtjänst i eget boende eller helinackordering på ålderdomshem. Då inleddes den kommunala utvecklingen av servicehus där målgruppen var de som inte bedömdes kunna bo kvar i eget boende men samtidigt inte var i direkt behov av helinackordering, som ju kräver en helt annan typ av bemanning. Hyran kunde därmed också fastställas enligt marknadsmässiga principer. Boendeformen har sedan benämnts på många olika sätt, bl a som trygghets- eller seniorboende. Parallellt försvann också begreppet ålderdomshem, först omdöpt till servicehus med helinackordering och sedan till särskilt boende, dock fortfarande i form av helinackordering.

Ur avgiftssynpunkt hanteras omvårdnad och mat enligt samma regelverk i alla boendeformer. Avgifterna för omvårdnad (tillsammans med dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård) sätts efter individuell prövning och får högst uppgå till den nationella maxtaxan (för 2019 = 2.089 kr/mån), se SoL, 8 kap 5 §. En vårdtagares totala matkostnader (för råvaror och kommunens beredning) skall ingå i förbehållsbeloppet, vilket med automatik innebär att en höjning av matavgiften samtidigt medför en motsvarande sänkning av omvårdnadsavgiften med undantag för två kategorier vårdtagare, de med höga och de med låga inkomster. vilka alltid kommer att tvingas betala hela avgiftshöjningen. I det särskilda boendet gäller däremot andra regler för hyran som ska följa prisbasbeloppet och under 2019 högst får uppgå till 2.150 kr/mån, se SoL, 8 kap 5 §.

De enda argument som en kommun kan åberopa som stöd för att omvandla platser i särskilt boende till trygghetsboende är således strikt ekonomiska.

Den lägre bemanningen reducerar personalomkostnaderna. Hyra kan debiteras enligt marknadsmässiga principer.

Den kommunala beslutsordningen gör att det är politikerna som har sista ordet och tar beslut om i vilken utsträckning en kommun ska utmana gällande lagar. Det man dock särskilt bör betänka i sammanhanget är att den kommunanställde som verkställer ett olagligt beslut kan, till skillnad från den enskilde politikern som har tagit beslutet, själv bli dömd för lagbrott.

Allan Larsson

Sorsele

Glöms glesbygden bort när man kommit till riksdagen?

Att vara fritidspolitiker i en liten glesbygdskommun, är ingen lätt uppgift när ekonomin blir ett problem till sjukvård, skola och äldreomsorgen. I vårt land finns 290 kommuner,...

Landsbygdens framtid nalkas

Likt knopparna som brister på träden under våren, skir grönska, fyllda med energi och vilja, så ser jag på landsbygdens framtid och utveckling. Landsbygdens revansch är på gång...

Vinglig högerpolitik drabbar svaga i Storuman

I november höjde borgarna tillsammans med Socialdemokraterna VA -taxan i kommunen med fördelningen 12% för fastboende och 6% för fritidsboende. En höjning som främst behövs då...

Landsbygdens framtid nalkas

Likt knopparna som brister på träden under våren, skir grönska, fyllda med energi och vilja, så ser jag på landsbygdens framtid och utveckling. Landsbygdens revansch är på gång...

Häftig att betala skatt, eller hur?

En känd politiker myntade begreppet ”Det är häftigt att betala skatt”. Häromdagen betalade jag en elräkning från Vattenfall med följande siffror:   + överföring     477,90 kr   +...

Har vi valt fel riksdagsmän?

När Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner FSV anordnade ett seminarium i riksdagshuset i november i fjol kom det fyra riksdagsledamöter, en från Dalarna, en från Värmland, en...