Lördag 15 augusti 2020

Lokaltidningen

Den enskildes behov styr kommunens vårdinsatser

Insändare · Published dec 4, 2019 at 01:15

I artikeln ”Höga kostnader för äldreboenden i mindre glesbygdskommuner” den 20/11 konstateras att ”Flera mindre kommuner väljer att omvandla särskilda boenden till så kallade trygghetsboenden”. Frågan är om det är möjligt för kommunerna att välja. För att finna svaret måste man vända sig till Socialtjänstlagen (SoL), som är en direkt tvingande lagstiftning för Sveriges kommuner. I just detta fall är två paragrafer extra intressanta:

I 4 kap, 1 §, anges att ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. I 5 kap, 4 §, anges att ”Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd”.

Det innebär att det är den enskildes behov som styr vilka resurser och insatser som kommunen ska tillhandahålla, något som bara kan fastställas efter individuell prövning. En kommun ska således inrätta lika många platser i särskilt boende som det finna individer med behov av sådant stöd.

Vad är då ett särskilt boende? Det bistånd som kommunerna tillhandahöll fram till 1980-talet utgjordes endera av hemtjänst i eget boende eller helinackordering på ålderdomshem. Då inleddes den kommunala utvecklingen av servicehus där målgruppen var de som inte bedömdes kunna bo kvar i eget boende men samtidigt inte var i direkt behov av helinackordering, som ju kräver en helt annan typ av bemanning. Hyran kunde därmed också fastställas enligt marknadsmässiga principer. Boendeformen har sedan benämnts på många olika sätt, bl a som trygghets- eller seniorboende. Parallellt försvann också begreppet ålderdomshem, först omdöpt till servicehus med helinackordering och sedan till särskilt boende, dock fortfarande i form av helinackordering.

Ur avgiftssynpunkt hanteras omvårdnad och mat enligt samma regelverk i alla boendeformer. Avgifterna för omvårdnad (tillsammans med dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård) sätts efter individuell prövning och får högst uppgå till den nationella maxtaxan (för 2019 = 2.089 kr/mån), se SoL, 8 kap 5 §. En vårdtagares totala matkostnader (för råvaror och kommunens beredning) skall ingå i förbehållsbeloppet, vilket med automatik innebär att en höjning av matavgiften samtidigt medför en motsvarande sänkning av omvårdnadsavgiften med undantag för två kategorier vårdtagare, de med höga och de med låga inkomster. vilka alltid kommer att tvingas betala hela avgiftshöjningen. I det särskilda boendet gäller däremot andra regler för hyran som ska följa prisbasbeloppet och under 2019 högst får uppgå till 2.150 kr/mån, se SoL, 8 kap 5 §.

De enda argument som en kommun kan åberopa som stöd för att omvandla platser i särskilt boende till trygghetsboende är således strikt ekonomiska.

Den lägre bemanningen reducerar personalomkostnaderna. Hyra kan debiteras enligt marknadsmässiga principer.

Den kommunala beslutsordningen gör att det är politikerna som har sista ordet och tar beslut om i vilken utsträckning en kommun ska utmana gällande lagar. Det man dock särskilt bör betänka i sammanhanget är att den kommunanställde som verkställer ett olagligt beslut kan, till skillnad från den enskilde politikern som har tagit beslutet, själv bli dömd för lagbrott.

Allan Larsson

Sorsele

Reducera inte Sverige till en delstat i Europas USA

Ett historiskt steg för EU, konstaterar Frankrikes president Macron belåtet efter uppgörelsen. Tysklands utrikesminister Heiko Maas betecknar återhämtningsfonden som en...

Lämna inte glesbygden i sticket

Det är skandal att ingen av våra nuvarande riksdagspartier driver de 75 punkter som de själva tagit fram. Att genomföra det som sagts, som alla varit överens om, borde ske med automatik, lekande lätt som musik från ett självspelande piano.

Avloppslögnen blir sanning

När en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den sanning. Det vanligaste argumentet från avloppsinspektörer är: ”Trots att det endast är 10 procent av befolkningen som har enskilt...

Var rädd om dricksvattnet

Slås dricksvattenförsörjningen ut i ett område finns inga ”reservkällor” att tillgå. Något att tänka på när man protesterar mot restriktioner runt ett vattenskyddsområde.

Pandemin avslöjar hur naken kejsaren är

Att döma av Elisabeth Björnsdotter-Rahms insändare ”Covid-19 slår hårt mot ljud- och ljusbranschen” 20200722 verkar även hon ha tagit det dramatiska steget över till socialism....

Dags att köpa "härproducerat"

Om svensk livsmedelsproduktion ska vara livsduglig och få bärkraft räcker det inte med att köpa svenskt när det är fest.
Min sommarpärla

Märke: Cadillac Coupe de Ville

Årsmodell: 1962.

Tillverkad i: USA.

Opinion
Behöver du hjälp?


Sport