Lördag 19 oktober 2019

Lokaltidningen

Avloppskontrollen är en kassako för VVS-branchen

Insändare · Published sep 18, 2019 at 01:15

Anders Mårtensson, vd för VVS-fabrikanternas råd, vill som svar på mitt tidigare inlägg om övergreppen på de enskilda avloppen, försöka förminska övergreppen. Jag kan förstå att när branschen, med stöd av Havs-och vattenmyndigheten, har tvingat alla att bygga om sina tidigare fullt fungerande enskilda avlopp med naturlig rening för en totalkostnad av 8- 10 miljarder, så behöver branschen ett nytt sätt att tjäna pengar. Detta genom att kräva återkommande kontroll av de ibland avancerade tekniska lösningarna.

För att stötta VVS-fabrikanterna så går samtidigt Ann Lundström, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten ut i insändare och säger att avloppsvatten alltid måste renas.

Det är Riksdagen som stiftar lagarna. De har beslutat att ”det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön”. Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.

Noteras bör att det inte ens i ett vattenområde är totalförbud mot utsläpp. Att då såsom Ann Lundström hävda att alla utsläpp – även i en grusbacke - skall betraktas som vattenområde, är helt fel.

Det finns förvisso ytterligare en paragraf som kan motivera krav på särskild rening. Det är när det i det enskilda fallet kan påvisas att det finns risk för människors hälsa eller miljön. Det måste då ankomma på avloppsinspektören att visa vari dessa risker består - inte bara att i allmänna ordalag prata om risker.

Att det är Riksdagen som stiftar lagarna är en grundläggande demokratisk regel. Riksdagen består av delegater från hela landet med olika bakgrund och kunskaper. Riksdagen skall således bevaka att ny lagstiftning blir väl avvägd i förhållande till lagens syfte.

Havs- och Vattenmyndighetens uppgift är att ge råd och anvisningar som stöd till de lagar som Riksdagen beslutat – inget annat. Det ankommer inte på tillsynsmyndigheter att efter eget gottfinnande övertolka dessa. Allt sådant kan endast betraktas som kollektivt missbruk av tjänsteställning.

I avvaktan på att LPo lyckas ta sig in i riksdagen för att bevaka landsbygdens intressen, så hoppas vi att något annat parti driver frågan om Riksdagens oinskränkta lagstiftningsrätt. Bristen på tjänstemannaansvar har fått såväl myndigheter som enskilda tjänstemän att göra sina egna lagtolkningar. Detta får inte fortsätta!

Arne Gunnarsson,

Landsbygdspartiets arbetsgrupp

”Skitgubbarna”

Glesbygden kan inte längre vara landets bidragsgivare

Skattereformen måste få ett innehåll som sätter stopp för delningen av landet i välmående storstadsområden och fattig landsbygd. I sitt sommartal i Kristinehamn sa statsminister...

Våga skapa attraktiva orter

Hur bygger man attraktiva samhällen? Det är en fråga som inte bara engagerar mig utan som även landat i knäna på varje enskild ort och kommun att begrunda.

Tandvård är en rättvisefråga!

I helgen fick vi riksdagsledamöter flera mail från västerbottningar angående tandvården. I mailen uppmanades vi politiker i riksdagen att agera för en rättvis tandvård. Ett...

Stoppa sociala dumpningen

Rika kommuner med tillväxt i närheten av storstäderna dumpar människor med sociala problem i glesbygden. Det kan vara missbrukare som behöver vård, invandrare som står långt från...

V: Vi jobbar för jämlikhet och en grön omställning

Sverige har länge varit ett av världens mest jämlika länder. Ett land där vi sökte gemensamma lösningar på våra problem. Tyvärr har det under en lång tid förts en politik som...

Ska vi fortsätta godta smulor?

Synen är noll på de långa distanserna, på nära håll finns de många nyanserna” skrev Tage Danielsson och inga ord kan kännas mer rätt när det gäller landsbygdspolitiken.