Söndag 18 augusti 2019

Lokaltidningen

En tidsresa till fäbodarna i Avasjö

I byn Avasjö finns möjligheten att resa tillbaka till det gamla Sveriges fäbodliv. Med SCA, ideella krafter i Avasjö och en fäbodstinta är Antesbodarna en av ett fåtal levande fäbodar i Västerbotten.

Avasjö · Published aug 13, 2019 at 07:15

Ungefär tre mil utanför Åsele, mot Dorotea, finns en historiskt bevarad plats. Efter en milslång grusväg möts vi av fjällkor, getter och en fäbodstinta som guidar oss genom fäbodarna.

Namnet "Antesbodarna" kommer från Anders "Ante" Persson som bodde här med Johanna Svensdotter och tre barn över somrarna på slutet av 1800-talet.

Staffan Östman är en av arrangörerna bakom Antesbodarna.

– Vi har haft guidade visningar här i tre år. Det blev hastigt påkommet då markägaren SCA hade intentioner till kulturminne.

Han är även son till en av bröderna som bodde och arbetade kring fäbodarna.

– Jag var här och hälsade på som ung. Vi åkte skidor hit från Avasjö.

Förutom samarbetet med SCA finns det många ideella krafter bakom Antesbodarna.

– Det är Samfällighetsföreningen i Avasjö som ordnar det här. Det är eldsjälar allihop.

För att hålla Antesbodarna vid liv behövdes även en fäbodstinta under sommaren.

– Jag bor för tillfället i Gävle och ville komma bort från stan. Då jag har eget företag är jag flexibel och kan jobba här på somrarna. Och vad är bättre än att få komma ut hit till skogen och lugnet? säger fäbodstintan Kristina Lindgren som huserar i Avasjö under somrarna.

Fäbodstintan går i traditionsenliga kläder, sponsrade av Mormors Mamelucker i Skåne.

– Det är nysydda kläder med gammalt material. Det är kul att de vågar hyra ut, så som jag sliter och slänger och blir skitig i kläderna, säger hon och fortsätter:

– Det är svårt när man har en outfit. Ibland svettas man ihjäl och ibland fryser man ihjäl.

Sedan 1956 har ingen bott i fäbodarna. Efter att kraftledningar och bättre vägar byggdes blev det lättare för skogsarbetarna att åka hem emellan istället. Allt lämnades i huset, både olika köksredskap och mat.

Det finns en låda i köksbordet som är så tät att inga möss kan ta sig in. Där förvarades maten. Kristina Lindgren visar smör som är minst 77 år gammalt och kaffe som är minst 65 år gammalt, men fortfarande luktar helt okej.

I ladan bredvid fäboden bodde getarna, barn från andra familjer som tog hand om korna under dagarna. Då getarna bara var kring fyra till sju år, fick korna uppgiften att navigera barnen hem efter en dags arbete. När det inte fanns svamp i skogen, visste korna när det var dags att bli mjölkade.

– I Avasjö hade getarna det väldigt bra. Det fanns en lekplats där de träffade andra getare. Men de fick akta sig för vätter och vitter i skogen på kvällarna, berättar Lindgren.

Nytt för i år är att besökarna kan se gamla verktyg i en av ladorna. Även det minimala dasset verkar vara en populär sevärdhet. Fäbodarna slutade användas i Sverige i samband med industrialiseringen.

– Det var inte lönsamt med enskilda boskap och år 1951 föbjöds lösdrift av boskap. Idag finns det undantag med överenskommelser mellan djurägare och skogsbolag, berättar Lindgren.

Omkring Åsele fanns många fäbodar förr, hela 82 i Söråsele som exempel.

– I samband med andra världskriget skickades fäbodarna söderut som virke att elda för att Stockholmarna frös, berättar Staffan Östman.

Enligt Lindgren, som håller i guidningarna, har det gått bra denna sommar.

– I år har det varit förvånansvärt många från Åsele här som inte varit här tidigare. Förr var det många som åkte hit längs vägen efter att ha sett skyltarna.

Sista dagen för allmänheten att besöka fäbodarna för i år var den 4 augusti, men nästa år öppnar de igen. Är du intresserad av att jobba som fäbodstinta nästa sommar går det bra att söka.

Vad är bättre än att få komma ut hit till skogen och
lugnet?

Bybor nekades köpa husen

BLATTNICKSELE Flera bybor har de senare åren försökt köpa de hus som kommunens fastighetsbolag Sorselebo AB nu säljer som ett helt kvarter. – Vi är flera som försökt men fått...

Vill stoppa byggplanerna

HEMAVAN Bybor, stugägare och föreningar i Hemavan kräver nu att Storumans kommun stoppar det pågående detaljplanearbetet på Kungsplatån nordöst om Högfjällshotellet. – Förslaget...

Äventyrlig fru bakom myten om soldat Bång

VILHELMINA En lika intressant och mytomspunnen kvinna fanns vid sidan om berättelserna kring soldaten Johan Zacharias Bång. Men mamsell Anna Greta Baudin var vare sig...

Pris till boken som seglat in i mångas hjärtan

LÄNET Barnboken om självmord var tänkt att fylla ett litterärt tomrum och det verkar ha lyckats. Nyligen tilldelades länsförfattaren Anna Sundström Lindmark och illustratören...

”Vi har noterat kritiken och är beredda till dialog”

HEMAVAN Mattias Åkerstedt, miljö och samhällsbyggnadschef hos Storumans kommun är medveten om den massiva kritiken mot detalplaneförslaget. – Därför har vi kallat till ett extra...